Söndagsläsning 24/5

Med exakt sju månader till julafton sätter vi tänderna i lite ny söndasläsning:

Vem bad om den svarta lådan!?

Eva K tycker till om kolhydrater, håller vi med?

Mikaelas pannkakor får det att vattnas i munnen!

SBU om nya diabetes-kostråden

Robert Gottfried skriver om ”Living Low Carb”, han är inte helt positiv!

Katarina har något jag också vill ha 🙂

Annonser

60 svar to “Söndagsläsning 24/5”

  1. maxiq Says:

    Jag håller definitivt inte med Eva K (förvånad va?) när hon fortsätter med en dåres envishet att skilja på rent socker och övriga kolhydrater på ett sätt som gör att det verkar som om de inte ens får vistas på samma sida av kostcirkelplanschen. Jag väntar på ett svar från henne om varför hon gör så.

    • Dietist Åsa Says:

      Jag kanske inte heller helt håller med Eva men det är skillnad på kolhydrater och kolhydrater exempelvis när det gäller näringstäthet per kcal.

  2. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Robert Gottfried skriver: ”800 to 2200 kcal from fat which equals to about 90 to 240 grams or 66 to 85 % of your total calories! That is very much fat.”

    Kom till MatFrisk Blogg (följ länken under mitt namn) och läs om de sannolikt största fettätarna här i landet.

    Det är SOK (Sveriges Olympiska Kommitté) som står bakom råden.

    • Dietist Åsa Says:

      Det är ingen nyhet för mig att ett högt energibehov kräver ett högre fettintag. Det är näst intill omöjligt att försörja ett högt energibehov på en fettsnål kost. Men man vinner inte mycket på att jämföra elitidrottares kost och energibehov med ”vanliga” Svenssons. De, om man vill vara lite ordvitsig, spelar helt enkelt i olika divisioner. 😉

  3. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Det som är intressant är att man föreslår >300 gram fett/dygn till elitidrottarna men vill begränsa till 30E% (cirka 750 kcal < 90 gram) för "vanligt folk".

    I grund och botten skiljer inte mycket mer än prestationsförmåga mellan dessa grupper. "En stor idrottsman har en ordinär medelsvensson som inneboende."

    Varför är fett närmast "giftigt" för medelsvensson, men nödvändigt för elitidrottsmännen? Nu argumenterar jag för LCHF-tänket där dietärt fett ersätter det som annars produceras från kolhydrater.

    Eller, Gud förbjude, så offrar man medvetet ett antal idrottsmäns liv och hälsa för att SOK skall få sola sig i guldglans.

    • Dietist Åsa Says:

      Ha, ha…helst inte några människooffer va?! 😉

      Nej, de grundläggande behoven är liknande men det är energibehov som är knäckfrågan. Högt energibehov – högre fettintag.

      Fett är absolut inte ”giftigt”. Men ett högt fettintag, om man samtidigt äter alla andra makronutrienter ger ofta ett för högt energiintag med viktuppgång som effekt. Enbart fett och protein är det dock svårt att överäta, av olika orsaker.

  4. maxiq Says:

    Men vad har näringstätheten för betydelse? Egentligen?

    • Dietist Åsa Says:

      Det har väl all betydelse. Du har ju ett mervärde i en makronutrient med högt näringsinnehåll. Vi har ju behov av olika näringsämnen för att våra kroppar ska fungera. Eller fattar jag dig fel?

  5. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    ”Fett är absolut inte “giftigt”.”

    Men då betyder det ju att det är fritt fram att äta ”vilka mängder som helst” av fett förutsatt att man inte blir/förblir överviktig/fet?

    :=)

    • Dietist Åsa Says:

      He, he! Den går jag inte på. Allt är giftigt i tillräckligt stora mängder.

      Det är sant att sammansättningen av fettsyror har en större betydelse än mängden fett men det betyder ju inte att man kan äta obegränsat med fett. Effekterna av olika kombinationer av intag av makronutrienter är superspännande och jag vill inte tro att det finns endast en sanning. Med all sannolikhet reagerar olika människor olika på olika kombinationer och med alla sannolikhet påverkar också personlighetstyp, kulturell bakgrund, sjukdomshistoria, uppfostran, miljö och arv på mer än ett sätt. En sökning på google på ordet nutrigenomics ger 210 000 träffar! WOW!

      😀

  6. maxiq Says:

    Jag menade att om man bara äter sånt som innehåller maximalt med näring och bra energi så behöver man inte sitta och slå i nån tabell. Kroppen får det den behöver ändå utan att blodsockret åker jojo.

    • Dietist Åsa Says:

      Jag tycker absolut inte att man ska slå i tabeller för att hitta bra saker att äta. Men man behöver inte tabeller för att hitta igen snabba kolhydrater/långsamma kolhydrater.

  7. ZÅke Says:

    Nu finns det ju en del enkla och bra sätt att öka fettintaget. Istället för salladressing på vatten och vinäger kan man använda raps/olivolja och vinäger. Jag måste säga att jag blir bra förundrad när man i böcker om diabeteskost föreslår den första varianten och samtidigt rekomenderar bröd till mat.

    Däremot kan 70-80e% kännas mycket. Ostgratinerad baconlindad ost låter inte så roligt.

    • Dietist Åsa Says:

      Nej fy, vart har du hittat det receptet. Vatten och vinäger. Det skulle jag aldrig rekommendera någon…huva!

  8. ZÅke Says:

    http://www.bokus.com/b/9789151842400.html?pt=search_result&search_term=mat%20diabetes

    • Dietist Åsa Says:

      Nej, den känner jag inte igen. Kan ju tycka att det känns viktigare att minska ner på sötade drycker och godis än ta bort en msk olja från salladen…..knas, knas!

  9. Åke Says:

    Men det är faktiskt så kostråden är. 55e% kolhydrater över 250g vid ett rimligt energiintag. Skulle jag ta ut allt detta i potatis, naturligtvis en helt teoretisk kost, skulle det motsvara 15-20st.

    Det är inte konstigt att många tycker det är helt absurt som diabeteskost.

    • Dietist Åsa Says:

      Hur menar du nu, faktiskt är? Självklart ska du inte äta 15-20 potatisar. Råden kring energifördelning är en fingervisning, sen ska det såklart fungera i praktiken och det är svårt att jämföra kolhydratkällor med varandra på det sättet. Beroende på hur man ätit innan man fick sin diabetes så är det olika vilka förändringar man behöver göra.

  10. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    ”Allt är giftigt i tillräckligt stora mängder. ”

    Jovisst, men jag hoppas att du lade märke till de tre begränsningar jag lade in i min kommentar, dels satte jag ”vilka mängder som helst” inom parentes för påvisa att det var ironiskt menat, dels ”förutsatt att man inte blir/förblir överviktig/fet?” och dessutom med en smiley efter.

    Det jag menar är att det är absurt att fett redan i måttliga mängder, 100 – 200 gram/dag, anses förfärligt och farligt för medelsvensson men att långt mer är nödvändigt och tillråds elitidrottare!

    Diverse fettsyrors farliga effekter har tydligen ingen skadeverkan på elitidrottare, är dom resistenta mot detta? Jag tänker bland annat på de förment insulinresistensskapande effekterna från fetter och liknande.

    Och menar man att de enda som ev. kan ha skadeverkningar från förhöjt LDL, yngre och medelålders män, kan ta de riskerna för att vinna OS-medaljer som kompensation?

    Nej, jag tror inte på några sådana risker. Däremot är SOK:s kostråd skadliga genom bl.a. sitt onödiga innehåll av sockerkedjor (kolhydrater).

    Jag påminner än en gång om att jag förutsätter ett energiintag, från fett och totalt, som ger en sjunkande eller bibehåller en normal vikt.

    Det sista begränsar fettintaget för de allra flesta, även strikta LCHF-are, till < eller <<200 gram.

    • Dietist Åsa Says:

      Jodå, jag såg din smiley 😉

      Som sagt så beror rekommendationen kring fett och elit på det höga energibehovet. Har du ett högt energibehov som ”Svensson” kommer så således att också äta mer fett. Är det verkligen fett i kosten och inte fettväv i kroppen som påverkar insulinresistensen?!

  11. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Fråga är om ”insulinresistens” är en faktisk företeelse. Det man mäter, åtminstone det jag känner till, är insulinproduktion och ev. påverkan på blodsockret.

    Mycket insulin och låg påverkan på BS tolkas som ”insulinresistens”. Men det kan lika gärna bero på andra mekanismer innanför muskelcellernas membran. Varför skiljer det mellan muskel- och fettcellers insulinreceptorer? De senare blir inte ”insulinresistenta”, i vart fall inte i samma omfattning som muskelcellerna. Tillväxt av fettväv är beroende av glukostillförsel.

    Jag undrar just om inte man övertolkar en statistisk samvariation mellan fett i kosten och muskelcellers av nödvändighet minskade ”intresse” för glukos som bränsle. Detta har jag beskrivit tidigare.

    Samvariation och orsakssamband är *inte* samma sak.

    • Dietist Åsa Says:

      Det finns ett bevisat samband mellan fetma och diabetes typ 2. Så där kan vi ju börja.

      Muskelceller har väl en högre energiomsättning än fettceller? Muskelceller har också förmågan att ta upp glukos utan insulin (vid fysisk aktivitet). Sen är det ju inte enbart en faktor som påverkar. Tex ökar GLUT 4 vid regelbunden fysisk aktivitet.

      Jag måste få lite tid på mig att kika närmare på den exakta verkan mellan fettväv och insulinresistens (förutsatt att det nu ens är ett begrepp;) ). Men hur menar du annars att fetma-DT2 hänger samman?

  12. Micke Says:

    Har du, precis som Eva K, blivit överfallen av LCHF-förespråkarna? 😀

    • Dietist Åsa Says:

      Nej, oj nej! De är så trevliga. Vi tycker lite olika bara. Ibland blir det ju rundgång i diskussionen men så är det ju med allt. Jag tycker dock att det är viktigt att diskussionen kretsar kring sakfrågor och att man utelämnar påhopp och tyckeri.

  13. Thomas H Says:

    Hejsan Micke!

    Vad menar du med överfallen………. ? 😆

  14. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    De flesta celler kan passivt ta upp glukos via GLUT1, men deras antal varierar långsamt i motfas med glukosmängden i blodet. Ökar vid minskad glukoshalt och minskar när den ökar.

    Detta senare påverkar dt2 särskilt i hjärnan och gör att man kan känna ”lågt blodsocker” trots att det egentligen är normalt eller till och med förhöjt. Men det kan vi ta senare om du så önskar.

    Det krävs ingen särskild fysisk aktivitet för att ta upp via GLUT1 annat än att det måste finnas ”plats”.

    Min tro är att dt2-ors muskelceller inte prioriterar/inte förmår att bränna glukos som andra. Men vad det beror på kan jag inte förklara.

    Svar på hur fetma och dt2 kan hänga samman finns via länken under mitt namn.

  15. Micke Says:

    Thomas H: LCHF-förespråkare är ju värre än GI-mobben 😉 Skämt åsido

  16. Thomas H Says:

    Jomen Micke, det är nog mest bara för att dom med rätta har fått lite vind i seglet. Kosten ger hälsofördelar som många upptäcker och samtidigt visas även att ”vetenskapen” för myndighetsråden inte alltid är så solid som det sägs…..

    SoS har ju noga kontrollerat LCHF-kost och kommit till resultatet att den är enligt vetenskap och beprövad erfarenhet!
    (Vissa trodde ju att kosten var jättefarlig……hade dom fått lära sig…?)

    LCHF-förespråkare tror på att naturligt mättat fet är bra och SLV som under många år varnat för detta(fettskrämt oss) har inte vetenskapliga studier som övertygande ger dom rätt.
    😉

  17. Micke Says:

    SoS beslutade att LCHF passar för behandling av övervikt eller diabetes typ 2. Eller rättare sagt, de fastslår att sådan behandling är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Vanliga människor kan fortfarande äta enligt SNR och lägga sig mätta och belåtna på kvällen.

    Angående studier så finns det inte direkt några studier som visar alla de fördelar som LCHF:are nämner. När ska vi få se dessa?

  18. Thomas H Says:

    Micke.. var är ditt sunda förnuft?

    En kost som är bra för sockersjuka och överviktiga torde väl även vara bra för gemene man? Jag menar som förebyggande….sjukdomar kommer med tiden för många…. åldersdiabetes mm. …..

    70-80 % av våra sjukdomar är kostrelaterade / metabola syndrom!
    Huvudskälet är nog för mycken inflammatorisk mat (bl a omega 6)
    och för lite av det antiinflammatoriska (bl a omega 3).
    Hur många är drabbade på något sätt?

    Vi vet genom studier att nötkreatur inte mår 100% av kraftoder(spannmål) och även deras kött får fel sammansättning. Nu kommer samma rapporter att hästar inte heller mår bra av kraftfoder….
    Vilken näring finns egentligen kvar i spannmålet efter alla bearbetningar?

    Är vi människor bättre på att födas upp på inflammatoriskt spannmål…??
    (SNR kosten innehåller ju en del sådant och alldeles för lite fett)

    Tveksamt eller hur? 😎

    • Dietist Åsa Says:

      Thomas: Menar du att SLV måste bevisa dagens kostråd genom vetenskap men att LCHF kan passera för att du tycker att det faller under sunt förnuft?

      Jag tror att du lurar dig själv lite om du tror att ökningen av livsstilssjukdomar enbart/till största delen beror på en dålig kvot mellan omega3 och 6. Vi måste ju också ta hänsyn till sömn, stress, tobak , motion, arv, alkohol osv, osv. Listan är låååång!

      Nu kommer du med dina djurjämförelser igen. Kor exempelvis har FYRA magar för att på ett bra sätt utvinna enrgi och näring ur framförallt gräs. Såklart att gräs är bästa födan för kor. Hästar har tänder/tuggmotorik som liknad kons och är därför också bäst lämpad för att äta gräs. Vi är allätare. Dvs vi har enzymsystem som har förmågan att bryta ner flera olika slags mat (vegetabilier, animalier). Däremot skulle vi inte kunna överleva på enbart gräs. Ser du skillnaden? Det är därför kor och hästar sällan/aldrig används i djurförsök där man vill titta på en eventuell verkan på människor.

  19. Micke Says:

    Mitt sunda förnuft är intakt och det är därför jag ifrågasätter LCHF. Om nu LCHF är så bra bör det ju finnas studier som tyder på detta.

    I Karlshamnsstudien hade LCHF:are lika svårt att bibehålla viktnedgång som alla andra. LCHF sägs vara så bra på alla de möjliga sätt men ändå gick de upp i vikt.

    LCHF för aktiva människor känns långsökt. För överviktiga eller människor med diabetes kan det däremot vara en annan femma.

  20. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    ”LCHF för aktiva människor känns långsökt. För överviktiga eller människor med diabetes kan det däremot vara en annan femma.”

    OK, du kanske har rätt. Idag är väl uppåt 40% av Sveriges befolkning överviktig eller mer, inklusive de flesta dt2-or. Skapligt stor målgrupp då.

    Hur stor andel av Sveriges befolkning är vad du menar ”Aktiv”?

    Ev överkurs: Hur stor andel är snittet av dessa grupper?

  21. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    ”Angående studier så finns det inte direkt några studier som visar alla de fördelar som LCHF:are nämner. När ska vi få se dessa?”

    Vilka krav ställer du generellt på en studie för att den skall meningsfull att referera till?

  22. Anders Says:

    Hög evidensgrad. Randomiserad, kontrollerad studie eller metaanalys över ett flertal sådana. Expertuttalanden och uttlanden från auktoriteter (kanske inte ens inom samma ämne) faller bort då evidensgraden är alltför svag.

    För att ens börja tala om tillräckligt underlag för rekommendationer skall både evidensstyrka och evidensgrad vara hög.

    3.

  23. Anders Says:

    ”I Karlshamnsstudien hade LCHF:are lika svårt att bibehålla viktnedgång som alla andra. LCHF sägs vara så bra på alla de möjliga sätt men ändå gick de upp i vikt.”

    Kort tillägg till denna observation:

    ”Rekommendationernas forskningsgrund behöver utökas till att även inkludera studier som studerar de barriärer till god efterföljsamhet som existerar likaväl som randomiserade kontrollerade studier över hela kostsituationen”
    The Journal of Nutrition 137: 480-83, 2007

    Jag tror det mycket är här problemet ligger när man jämför olika kostupplägg och dess effekter på vår hälsa och välmående. Att under en begränsad period av sex månader är det ofta inga större problem att hålla sig till en specifik kost men hur ser det ut 8-10 år senare? Och jag menar då inte hur det ser ut rent fysiologiskt utan hur ser följsamheten ut? Det blir helt oviktigt vad som är mest hälsofördelaktigt om compliance är lika med noll. Varför inte debattera denna del av kostsituationen istället då en stor del av de som är i behov av hjälp gällande kosten har nog så svårt att skapa hållbara rutiner och vanor, oavsett vad de är tillsagda att äta.

    ”Däremot är SOK:s kostråd skadliga genom bl.a. sitt onödiga innehåll av sockerkedjor (kolhydrater).”

    Förklara närmare hur du resonerar.

  24. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Micke: Är dina krav på studier desamma som de Anders redovisar?

  25. Anders Says:

    ”70-80 % av våra sjukdomar är kostrelaterade / metabola syndrom!
    Huvudskälet är nog för mycken inflammatorisk mat (bl a omega 6)
    och för lite av det antiinflammatoriska (bl a omega 3).”

    Troligare i mina ögon är att bristen på mild oxidativ stress. Faktorer som fysisk aktivitet, energirestriktion, ev. vissa polyfenoler och vissa läkemedel är exempel på sådant som ger just en mild oxidativ stress ochdärmed har en hormetisk effekt, främst på mitokondriell nivå. Även insulinresistans kan vara en skyddsmekanism vid ökad oxidativ stress då det fungerar som ett skydd för den enskilda cellen gällande tillväxt och ökad oxidativ stress samtidigt som intagen energi riktas mot användande i hjärna, immunsystem och för lagring i fettväv.

    Människan är helt enkelt tänkt att leva i en miljö där den oxidativa stressen inte blir för stor och inte för liten. Tippar denna balans över åt endera hållet får vi en patologisk verkan. I dagens samhälle kan man väl minst sagt säga att de faktorer som erbjuder en viss oxidativ stress mer och mer försvinner ur våra liv om vi inte själva ser till att hålla dem kvar.

    Detta skulle då betyda att ett liv där en viss oxidativ stress är närvarande regelbundet också minskar risken insjuknande i någon av alla de sjukdomar vi dagligen stöter på och läser om.

  26. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Anders: När jag började med strikt LCHF så slutade, till min förvåning, mitt tandkött att blöda. Detta kom som en total överraskning och jag vet inte hur fort det gick. Definitivt inom veckan, kanske inom fyra dagar.

    Dessförinnan hade jag ständigt, under många år, haft detta problem. Utom de perioder då jag stått på kortison för iriter. Från 17 november 2005 (plus 4-7 dagar) händer det inte längre.

    Har du någon tolkning?

  27. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Anders: ”Tippar denna balans över åt endera hållet får vi en patologisk verkan.”

    Låter som en spännande tanke. Som med det mesta som gäller kroppen finns det förmodligen ett intervall inom vilket kroppen mår som bäst.

    Om man nu vare sig ägnar sig åt fysisk aktivitet eller energirestriktion så kan det sänka den oxidativa stressen enligt resonemanget ovan, Fruktförespråkare framhåller fördelarna med dess antioxidanter.

    Lägg samman dessa två faktorer, skulle det då kunna hända att man sjunker under det önskvärda oxidativa stress-intervallet och får patologiska effekter som förstärks av frukt?

    Eller har jag missförstått dig?

  28. Thomas H Says:

    Anders.

    De flesta metabola sjukdomar är inflammationer i våra kroppar tom.
    ”åderförkalkning” av våra kärl är det, vilket ett bra utbildningsprogram i TV visade för en tid sedan…. Studierapporter från Farningham /USA (ett namn åt det hållet?).
    Fibromyalgi, reumatism är inflammationer osv. osv. osv.

    Åsså igen… Spannmål är inflammatoriska livsmedel och även frukt är lätt inflammatoriskt. Äter vi inflammatorisk föda så måste/bör det balanseras upp med antiinflammatorisk föda. 😉

  29. Anders Says:

    Erik: Tyvärr inga tolkningar om varför ditt tandkött slutat blöda:). Dock roligt att höra såklart då det är ett problem man gärna slipper. Vad gäller antioxidanter och frukt kan man nog med stor säkerhet säga att det är en antioxidativ verkan vid behov om man tar vit C och E som exempel. Säg att kroppen strävar efter en balans mellan alltför hög och alltför låg oxidativ stress. Äter vi då frukt med naturliga antioxidanter kommer dessa inte behöva användas så länge inte den oxidativa stressen blir alltför hög. Dock kommer den uteblivna fysiska aktiviteten som exempel fortfarande vara negativ ur ett hälsoperspektiv, dock utan ”fruktförstärkning”.

    Thomas H: Håller med om att inflammationer är väldigt vanliga vid diverse sjukdomstillstånd men samtidigt är inflammationen ett av kroppen naturligt sätt att bekämpa sådant som kan vara skadligt för oss. Åderkalkning kan man på ett sätt kalla inflammation men det är bara en del av det hela då en fysisk inlagring av plack sker i kärlväggarna, troligen pga oxiderade LDL-partiklar. Visst leder det till inflammation men då i ett försök från kroppens att med hjälp av makrofager åtgärda de oxiderade partiklarna.

    Att spannmål och frukt är direkt inflammatoriskt är kanske magstarkt att säga men visst kan de ge upphov till inflammatoriska mediatorer. Fettsyror som istället kan balansera upp detta, t.ex. alfa-linolensyra, bör intas i sådan mängd att även här råder en god balans. Och där kommer just omättade fettsyror in…bl.a.

  30. Thomas H Says:

    Anders!

    Intressant det där med inflammationer och inflammatoriska livsmedel som exvis spannmål. Av länken nedan så förstår man ju, att det är mestadels sådan kost som åstadkommer kärlinflammationer!

    http://www.diabetolognytt.se/detta_nummer_2_3_2006/artikel14.html

    Minskar man på dom raffinerade kolhydrater och även äter mer naturligt fett (antiinflammatoriskt) så verkar det som kroppen självläker!
    Se på Karlshamnsstudien där de som använde LCHF-kosten inte fick hjärtproblem! Självklart förstås, för det är ju motsatsen till vad länken enligt ovan visar!

    En mängd berättelser finns om cirkulationförbättringar i bl a ben med LCHF-kost och studier på detta hade varit intressant!
    På Annikas blogg kunde man för en tid sedan läsa om en rullstolsbunden person som dels gick ner 17 Kg i vikt på LCHF-kost samt att hon även återfick mer värme i sina ben(förbättrad cirkulation).

    Ytterst märkligt att detta inte koststuderats mer tidigare. Vi har ju många med sådan problem, diabetesfot mm. Motarbetning?

  31. Anders Says:

    Thomas: Att uttala sig om vilken kost som intagits är svårt utifrån den länken då det inte tas upp för diskussion. Då hävdar jag att antagandet att en stor del av dessa personer har/har haft en livsstil som varit långt ifrån fördelaktig gällande hjärta och kärl men också diabetes. Allt för lite motion, dåliga matvanor rent generellt (regelbundenhet, livsmedelsval, mängd etc.)

    Att återfå bättre cirkulation efter en tid på LCHF-kost är såklart positivt för individen i fråga men det är väldigt sällan en enda faktor kan förklara en mätbar skillnad. Den tidigare nämnda oxidativa stressen tror jag spelar in då en restriktion i energi uppenbarligen ägt rum då vikten gått ned.

    Motarbetning håller jag inte med om då jag har förtroende för de till antalet många oberoende forskare som ändå tittar djupare i frågor som dessa.

  32. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Anders: Min egen tolkning är att när jag tvärt slutade med Lätta och alla andra ”hitte-på-fetter” med onödigt mycket av omega-6 samt alltför korta veggomega-3 så förbättrades min inflammationsstatus. Och fort gick det.

    Kan även vara det som ligger bakom att den Bechterew, som jag haft sedan mitten av 70-talet, inte längre gör sig påmind. Enligt mätningar på reumaten har ett par av ”rörlighetsmåtten” förbättrats med 20% under de senaste 2-3 åren! Hur vanligt är det?

    Jag tror att det är meningslöst, kanske till och med skadligt, att äta mer av fleromättade fettsyror än som behövs för de unika behoven. Dom är ju mer utsatta för härskning än andra, särskilt omega-3-fetter som ju, för samma längd, i allmänhet har en extra dubbelbindning. Och dessa är ju sköra.

    Av det skälet är det effektivaste att radikalt minska omega-6 samt äta animaliska/marina omega 3 eller ta tillskott för att nå både balans och lagom nivå.

    Hur kan MUFA balansera ut ett överskott av PUFA?

    ”Äter vi då frukt med naturliga antioxidanter kommer dessa inte behöva användas så länge inte den oxidativa stressen blir alltför hög.”

    Hur kan kroppen ducka för antioxidanterna om ”inte dessa behövs”?

  33. Anders Says:

    Erik: Det är inte så enkelt som att antioxidanterna utan urskiljning donerar iväg sina elektroner. Finns ingen fri radikal att sammanverka med kommer inte heller någon reduktion att ske. Det handlar hela tiden om att minska reaktiviteten hos de olika partiklarna.

    Sen kan jag bara gratulera till minskade reumatiska besvär. Kan dock inte uttala mig om ev. orsak då det klart ligger utanför mitt område:).

    Är helt med på att kvoten omega3/omega6 í dagens kost ofta är alltför hög då den kan ligga uppåt 1/8 eller mer. Att öka intaget av livsmedel innehållande omega 3 kan balansera upp detta lite samtidigt som andelen omega 6 gott kan minskas en aning.

    Gällande omega 3 måste nog marina källor utan konkurrens anses vara det bästa att satsa på. Tillskott fungerar bra även det men då vi alltid ska se till hela kostsituationen kan man gott rekommendera ett ökat intag av fisk från schyssta vatten.

  34. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Thomas H: ”En mängd berättelser finns om cirkulationförbättringar i bl a ben med LCHF-kost…”

    Trots att vi bara har i storleksordningen 5-6 liter blod i våra kärl så är den sammanlagda längden inte mindre än 100 000 km, 2.5 varv runt jorden! Då är det inte svårt att inse att de allra minsta kärlen verkligen är smaaala. Där är det så trångt att blodkropparna formligen måste marschera i rad för att komma igenom även i normala fall.

    Blodkärlens väggar ”infiltreras” med glukos i proportion till blodsockret. Det finns alltså ingen direkt styrning av upptaget. Glukosen kan passera både in och ut, men det finns en viktig hake: enzymet aldose reductase (AR)!

    Glukos som engageras av AR inne i cellen blir sorbitol som *inte* kan lämna den! Dessa celler använder inte sorbitol och har därför ingen egentlig förmåga att göra sig kvitt det, i vart fall inte på kort sikt. Dessutom är sorbitol ytterst hygroskopiskt, vattensugande, vilket höjer det inre trycket i cellen. (Sorbitol verkar laxerande av just det skälet)

    Även om celltrycket ökar måttligt så sväller blodkärlens väggar tillräckligt för att de trånga skall bli trängre. Och naturligtvis minskar eller till och med upphör cirkulationen i t.ex. ögon och ben/fötter. De senare då de ligger så långt från ”pumpen”.

    Det samma gäller överallt där blodkärlen är riktigt små vilket ger perifer neuropati.

    Vad tror ni om detta resonemang?

  35. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Anders: ”…samtidigt som andelen omega 6 gott kan minskas en aning.”

    Jag utgår från att detta är ett riktigt praktfullt understatement!??

    Omega 3 och 6 använder samma enzymsystem vilket gör att dess redan låga verkningsgrad på omega 3 minskar ytterligare då det inte finns någon styrning utan jobbet görs enligt principen ”först till kvarn”.

    Detta ger en rejäl överproduktion av arakidonsyra från linolsyra (omega 6), en modersubstans till inflammationsfrämjande leukotriener, tromboxaner och prostaglandiner.

    Medikamentindustrin föreslår NSAID-preparat för att hämma inflammationerna, jag förespråkar en minskning av veggomega-fetter.

    Omega 6 då de ger AA, omega 3 då de kortkedjiga veggovarianterna är närmast verkningslösa.

  36. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Anders: ”Finns ingen fri radikal att sammanverka med kommer inte heller någon reduktion att ske.”

    Självklart är det så, men eftersom vårt immunförsvar använder fria radikaler så får inte dessa hamna för lågt utan att det blir problem. Skulle överdriven antioxidantkonsumtion kunna leda till en sådan situation, tro?

  37. Anders Says:

    Förstå ironin då kvoten redan nämnts som redigt hög med fördel för omega 6.

    Sen ska inte nyttan av DHA och EPA glömmas bort, särskilt den senare som är väldigt viktig för hjärnans utveckling under fostertiden. Verkningsgraden är låg för alfa-linolensyra men desto högre för DHA och EPA. En fullgod källa till dessa är just fet fisk. Vegetabilier innehåller väldigt sparsamt med DHA och EPA, undantaget vissa alger men det blir då istället praktiskt svårt att äta tillräckligt av dessa.

    Och visst, en minskning av dagens intag av omega 6 förespråkar även jag med tanke på tidigare nämnda kvot. Ser dock inte den anti- och proinflammatoriska egenskaperna som fettsyrornas enda för/nackdelar. Att avråda från omättade fetter på den grundtanken är felaktigt.

  38. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Anders: ”Att avråda från omättade fetter på den grundtanken är felaktigt.”

    Vilka fördelar har PUFA, utöver de som används för specifika ändamål?

  39. Anders Says:

    Erik: Vågar jag inte svara på men kroppens strävan efter homeostas antar jag reglerar detta ganska väl. Dessa system är såklart inget som tillkommit oss på senare tid utan har haft ett tag på sig att finjusteras. Men tanken är intressant helt klart och som man brukar säga så är inget nyttigt i alltför stora volymer. Tror dock inte att antioxidanter blir den begränsande faktorn då andra dietära faktorer med största sannolikhet sätter stopp.

    Dagens sista inlägg då sängen skriker på mig. Tankeverksamheten har också en tendens att sakta men säkert försvinna framåt natten….utom lördag kväll då den enligt egen bedömning är på topp.

  40. Anders Says:

    ”Vilka fördelar har PUFA, utöver de som används för specifika ändamål?”

    Vilka ändamål menar du då?

  41. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    Där de essentiella fettsyrorna och deras ”efterföljare” är de enda alternativen.

  42. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    ”Tankeverksamheten har också en tendens att sakta men säkert försvinna framåt natten….”

    Enligt Richard Veech, NIH, har ketoner 25% högre verkningsgrad i hjärnan jämfört med glukos.

    Bara ett tips. :=)

  43. Anders Says:

    ”Enligt Richard Veech, NIH, har ketoner 25% högre verkningsgrad i hjärnan jämfört med glukos.”

    Tror inte det biter på en nybäddad säng och alltför få timmars sömn. Dock är forskningen intressant så länge den inte används som slagträ för kolhydraternas eviga ondska utan istället mottas objektivt. Den aktuella studien är också gjord på råttor (om jag inte läst något helt annat än du) vilket gör överförbarheten på människa tveksam innan detta faktiskt visats i humanstudier. Svårt jag vet men likväl nödvändigt för att verkligen se om effekten är densamma. Men jag välkomnar vidare forskning i ämnet ketoner och dess verkan på kroppen.

  44. Anders Says:

    ”Där de essentiella fettsyrorna och deras “efterföljare” är de enda alternativen.”

    Räcker inte dessa – tillväxt av vävnad, eikosanoider, fettomsättning, nervsystem, öga och syn och fostertillväxt för att nämna några. Missuppfattat dig?

    Visst finns nackdelar med att alltför högt intag av PUFA pga oxidationsbenägenheten. Detta betyder dock inte att de är onödiga.

    ”..en modersubstans till inflammationsfrämjande leukotriener..”

    Inte alla leuktriener är proinflammatoriska i hög grad.

    ”Omega 3 och 6 använder samma enzymsystem vilket gör att dess redan låga verkningsgrad på omega 3 minskar ytterligare då det inte finns någon styrning utan jobbet görs enligt principen “först till kvarn”.

    Affiniteten för EPA och DHA till detta enzymsystem är dock högre än för linolsyra. Men visst, problemet med för hög andel omega 6 i kosten kvarstår.

    ..”

  45. Erik Edlund / MatFrisk Blogg Says:

    ”Räcker inte dessa – tillväxt av vävnad, eikosanoider, fettomsättning, nervsystem, öga och syn och fostertillväxt för att nämna några. Missuppfattat dig?”

    Njaeä…

    Det jag menar är intag i sådana mängder där de inte ”gör nytta” utan bränns till energi.

    Detta har nog SLV redan insett och föreslår PUFA under 6E% (vad jag minns, kolla för säkerhets skull)

    Konstigt nog är dom ändå magnituder mer verbala när det gäller att mota de stabila mättade fetterna.

    Nå, hinner inte kommentera på ett tag. Återkommer senare.

  46. Anders Says:

    Detsamma, men diskussionen har varit trevlig:). Tackar för den.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: