Sila mygg och svälja kameler……

Är det någon mer än jag som ser det absurda i den här bilden? Barnfetma tillskrivs orsaker som visst kan ha betydelse men frågan är om vi silar mygg och sväljer kameler. Jag är av den fasta övertygelsen att man inte ska krångla till det mer än nödvändigt, i livet över huvudtaget och när det gäller maten. Om ett chokladägg på ett par år kan växa till sig med 300% kanske det är där vi ska börja.

20090528156

Annonser

Etiketter: ,

12 svar to “Sila mygg och svälja kameler……”

  1. maxiq Says:

    Jag förstår inte riktigt vad som är myggan och vad som är kamelen i ditt resonemang. Du menar att barn äter mer godis för att förpackningarna har blivit större om jag förstår dig rätt. Vad skulle hända om man gjorde förpackningarna hälften så stora? Troligtvis köpa två, eller tre eftersom tillverkarna har kommit på knepet att sälja trepack till ett ”bra” pris.

    Det handlar alltså om hur mycket man äter när man väl har köpt godiset. Om nu alla ungar är funtade som jag var så kommer de att äta tills de börjar må illa vilket skedde även med små förpackningar på min tid. Jag tror inte att dagens ungar är beskaffade med tåligare magar än vad jag var.

    Den riktigt stora kamelen är att ta reda på VARFÖR barnen äter godis oftare (särskilt efter/istället för skolmaten) och därmed mer totalt sett. Enligt vad jag har läst i ett stort antal vittnesmål från föräldrar som börjat ge sina barn lågkolhydratkost så minskar barnen spontant på ätandet av godis och snacks eftersom sötsuget avtar. Vad är det då i den ”vanliga” maten som får ungarna att ständigt ha ett behov av sötsaker?

    Jag kommer att lägga upp en undersökning på kolhydrater.ifokus.se där alla själv kan se hur LCHF påverkar godisätandet.

    • Dietist Åsa Says:

      Myggan är då man utesluter ”vanlig” mat i hopp o matt påverka vikten. Den oerhört enorma kamelen är allt godis, chips och läsk som dagens barn har tillgång till, dygnet runt till låga priser.

      Man köper det som finns att köpa. Finns det inte strutsäggsstora chokladägg köper man ett mindre. Enklare än så kan det inte bli. Större volymer till lägre priser innebär en ökat förbrukning.

      Det finns med all säkerhet många svar till varför barn äter mer godis (om det nu är så) idag. Tillgång är ett svar, dålig kosthållning i övrigt ett annat, mindre kontroll från föräldrar ett tredje, mer egna pengar ett fjärde. Jag tror inte att det är ”något i den vanliga maten” som får barn att äta godis. Det är sannolikt mer komplext än så.

  2. Micke Says:

    Även om man köper ett 3-pack så anser jag att det inte är jämställt med att köpa en större förpackning. De flesta anser nog att en förpackning = ett ”intag”, speciellt när det kommer till godis av typen chokladägg.

    Den stora kamelen anser jag inte vara alltför stor att upptäcka. Bättre ekonomi, större utbud, mer reklam riktat mot barn samt större acceptans av föräldrar.

    Jag ser fram emot din undersökning.

    • Dietist Åsa Says:

      Micke: Ha inte för stora förhoppningar. Du har ett givet bias innan du ens börjar: It’s like preaching to the choir

  3. Anders Says:

    http://www.nature.com/oby/journal/v15/n9/abs/oby2007274a.html

    http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WB2-4VSB12Y-1&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=3bb9611c7b35837cdc3bd880bb90487b

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15036784

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15234601?ordinalpos=1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&linkpos=5&log$=relatedreviews&logdbfrom=pubmed

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16002828?ordinalpos=1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&linkpos=4&log$=relatedreviews&logdbfrom=pubmed

    Det här är bara ett axplock av en hel massa studier som stödjer att just portionsstorlek av mat och snacks påverkar energiintaget.

    Även jag anser att reklam, inte bara riktad mot barn, har en väldigt stor betydelse för vad vi väljer att köpa.

  4. Anders Says:

    Vill tillägga att jag också ser fram emot den utlovade undersökningen och absolut inte då i syfte att såga den vid fotknölarna utan för att jag är genuint intresserad av resultatet.

  5. maxiq Says:

    Hur skulle man kunna få svar på en sån här fråga utan att fråga de föräldrar som allra troligast har barn som äter LCHF? Det vore ju dumt att ställa frågan till andra föräldrar.

    Nu har jag i alla fall frågat mina kompisar på kolhydrater.ifokus och 63 personer har svarat på frågan ”hur har dina barn ändrat sitt ätande av godis och snacks när de börjat äta kolhydratreducerad kost (LCHF)”

    21 % har svarat att de äter mer eller lika mycket godis och snacks
    79 % har svarat att de äter mindre eller slutat helt med godis och snacks

    Några kommentarer:

    ”Helt klart mindre. De får fortfarande sitt lördagsgodis, men intresset är inte lika stort och ofta blir en hel del godis kvar. Småätandet har minskat på alla fronter. Och det står i direkt proportion till hur mycket fett de äter. Fet, bra måltid –> noll godisintresse”

    ”Min hemmaboende 16-åring äter samma mat som oss fast får pasta, potatis eller ris till maten. Portionerna av dessa tillbehör har minskat och jag tycker inte han äter mycket alls av det. Godis har han nästan slutat med helt och dricker betydligt mindre läsk och inte mycket snacks heller fast han får. Det verkar reglera sig naturligt när man får riktig mat”

    ”Våra äter vår mat men med tillägg av lite kolhydrater. De blir tydligare mättare på kosten för det är absolut inte lika många frukter per dag. Godis får de på lördagar och de äter inte lika mycket utav det”

    ”Jag märker tydlig skillnad på om mina barn har ätit lchf en tid eller fått i sig för mycket kolhydrater. Kolhydraterna triggar sötsuget som gör att de letar efter sötsaker och blir lite stirriga efter ”goda” saker medan lchf gör att de glömmer bort att tänka på sötsaker”

    Undersökningen finns här http://xrl.in/2dl7 men du måste nog vara medlem för att läsa den.

    • Dietist Åsa Says:

      Nej, självfallet måste man fråga föräldrar vars barn äter lchf MEN, och det här är mitt eget antagande, på KiF kan man anta att det mestadels är personer som är positivt inställda till lchf som befinner sig. Det är stor sannolikhet att du med positiva erfarenheter i bagaget och först kommer att se de positiva delarna hos andra som följer samma regim och att du kanske också övertolkar dessa. Det här är ett välkänt faktum och anledningen till att man i forskningssammanhang föredrar dubbelblindade placebokontrollerade studier med kontrollgrupper. Det är svårt i mat/hälsa-sammanhang och det är också beroende på vem avsändaren är. Vissa avsändare medför en större benägenhet att svara på ett visst sätt. Det här har inget med att ljuga eller att vilja påverka resultatet på ett visst sätt det är bara så det funkar.

      Sen vill jag också gärna veta hur kosthållningen såg ut innan man gick över till lchf. Jag hörde talas om en studie gjord av en läkare där han gett alla sina läkarstudenter tre mål dagligen bestående av McDonalds (inspirared av filmen Supersize Me) till hans förvåning mådde de flesta studenterna utmärkt, vissa blev dock jättesjuka och fick lov att avbryta. Här kan man fråga sig om det ökade välmåendet berodde på att studenterna plötsligt fick tillgång till mat tre ggr/d från att ha levt på nudlar, kaffe och cola. Men som sagt det här är hörsägen och jag har ingen källa men du kan ju följa mitt resonemang, eller hur?

  6. maxiq Says:

    Det är nog svårt att ”tvinga” sina barn att äta LCHF om man inte tror på det själv så det är självklart att dessa föräldrar är positivt inställda. Jag tror att man kan ta vilken ”neutral” undersökning som helst och tolka in önskat resultat i den. De flesta av barnen har nog ätit ”vanlig” mat förut, d.v.s. fettsnålt och kolhydratrikt som deras föräldrar. Flera har spontant skiftat ut kolhydraterna till förmån för fetare godsaker fast de haft dem på tallriken.

    Vi är nog programmerade att äta de bästa bitarna, fast av tradition så fyller vi ut tallriken med potatis/pasta/ris och äter upp för att vara artiga. Vilka andra rovdjur behöver kostrådgivning? Släng åt en hund en bit kött, en potatis och en morot och kolla vilken som försvinner först.

    • Dietist Åsa Says:

      Vem har sagt något om tvinga? Men ofta är det så att barn äter det som serveras. Om vi plockar tradition och erfarenhet ur bilden är det forskning vi måste titta på och undersökningen må vara intressant men den har inget bevisvärde eftersom det finns alldeles för många felkällor. Fick du några kommentarer om varför godisätandet minskat? Berodde det på att föräldrarna köpte hem/serverade mindre godis?

  7. maxiq Says:

    Jag satte ”tvinga” inom citationstecken eftersom jag vet att barn inte kan välja själva. Tyvärr kan de flesta föräldrar inte välja vad deras barn ska äta på dagis eller i skolan så därför finns det få barn som äter ren LCHF. De kommunala matinrättningarna tror ju att SLV’s kostråd är tvingande.

    Självklart är det en ovetenskaplig undersökning och det vore mycket välkommet att göra en riktig om det inte var för det oetiska att utföra kostundersökningar på barn. Tills dess får vi lita på att föräldrarna vet vad som är bäst för sina barn.

    Som du ser i kommentarerna här ovanför så har barnen minskat spontant när de fått mat som inte triggat sötsuget. Några har även svarat att det finns mindre tillgång till godis, läsk, glass och snacks när föräldrarna fått upp ögonen för vad de innehåller och då menar jag inte bara kolhydrater utan även alla tillsatser. De som har svarat ”ingen skillnad” har oftast barn som inte ätit särskilt mycket godis innan.

    Tack för att du är genuint intresserad av våra argument och bedriver en konstruktiv dialog, det är inte alla av dina kollegor som har de egenskaperna…

    • Dietist Åsa Says:

      Jag funderade bara vart ”tvinga”-resonemanget ens kom upp, bygones! Det är alltid intressant att fråga grupper hur de uppfattar förändringar i kosten. Oavsett vilken förändring man gör/gjort är det värdefullt att veta hur man gått till väga och om det varit lätt/svårt.

      Det jag ställer mig lite tveksam till är att det är så lätt att dra förhastade slutsatser. Nu har du tillgång till kommentarerna i sin helhet men hur många uppfattar att barnen spontant åt mindre? Hur många serverade mindre och ser man samma förändringsmänster i anrda familjer som gjort andra livsstilsförändringar? Frågan är intressant men det blir lätt lite ”som man ropar får man svar”. (Hmmm, jag inser nu att jag är ordspråkenas kvinna haha 🙂 Bare with me!)

      Varsågod, en konstruktiv dialog är allt jag är intresserad av. Jag för inget korståg mot lchf. Mina funderingar är ärliga och kommer från mig själv. Jag har inget intresse i att säga emot för sakens skull.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: