Archive for the ‘Kost och sjukdom’ Category

Frisk eller sjuk? Ska vi behandla ohälsa?

08 juni 2009

Vem är egentligen frisk? frågade man sig på SvD igår.

Numera äter vi mat för att optimera hälsan – inte för att det är gott – och vi promenerar för att få motion – inte för att njuta av naturen.

Det ligger verkligen något i det som skrivs men jag anser också attdet nödvändigtvis inte behöver vara en konkurrenssituation mellan hälsa och välmående. Det är liksom två sidor av samma mynt. Att enbart göra något för att optimera sin hälsa innebär inte att du får en bättre hälsa eftersom hälsa innefattar mer än avsaknad av sjukdom.

Diebetes och hjärtkärlsjukdom – risk med tidig snabb viktökning

04 juni 2009

I dagens DM kan vi läsa om en intressant holländsk studie. En snabb viktökning de första månaderna i livet hade betydelse för vikten senare i livet. Abstract här.

De personer i studien som hade haft en snabb viktökning under sina första tre månader i livet tenderade också oftare att ha högre andel kroppsfett, mer fett placerat på magen och minskad insulinkänslighet – faktorer som är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes, konstaterar forskarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Celiaki

28 maj 2009

Hos Svenska Celiakiförbundet kan man läsa att 1 av 100 svenskar lider av celiaki, också kallad glutenintolerans. Celiaki är en livslång sjukdom men med rätt kostbehandling kan du bli helt symtomfri.

Vad är celiaki?

Celiaki är en autoimmunsjukdom, det vill säga, en sjukdom där ditt eget immunförsvar angriper kroppen. Andra autoimmuna sjukdomar är till exempel reumatism och diabetes typ 1.

När man äter gluten kommer ett enzym (vävnadstransglutaminas, tTG) i tarmen att sönderdela glutenet i mindre delar. Hos personer med celiaki kommer dessa mindre delar att orsaka en aktivering av immunförsvaret, en immunologisk reaktion.

En frisk tarm är veckad och på vecken sitter små tarmludd. Veckens och tarmluddens funktion är att öka ytan i tarmen så att vi kan ta upp så mycket näring som möjligt från den mat vi äter. Större yta = större näringsupptag. Den immunologiska reaktionen som sker i tarmen hos personer med celiaki kommer att leda till att tarmludden i tarmens slemhinna bryts ner. Detta minskar ytan avsevärt och näringsupptaget kommer att försämras.

Vad är gluten?

Gluten är ett samlingsnamn för proteiner i vete, råg, korn och havre. I de olika sädesslagen finns olika former av gluten, olika prolaminer. Aminosyror är de beståndsdelar som bygger upp ett protein. Prolaminer innehåller prolin och glutamin, två olika aminosyror.

celiaki1

Symtom

Celiaki är en sjukdom där symtomen kan variera oerhört mycket. Vanliga symtom hos vuxna är:

trötthet
diarré (som kan vara illaluktande och ”kletig” pga av fett i avföringen)
gaser och buller i magen
viktnedgång
blåsor i munnen och på huden
värk i skelettet
svårigheter att få barn
oförklarlig trötthet
lågt blodvärde

Hos barn och ungdomar är det vanligt med:

viktminskning eller avsaknad av viktuppgång
dålig längdutveckling
diarré eller förstoppning
humörförändringar (grinig, trött)
blodbrist
försenad pubertet

Små barn kan få den karaktäristiska stora buken vilken beror på undernäring.

Diagnos

Misstänker man att du lider av celiaki tas vanligtvis ett blodprov för att se om du har antikroppar mot gliadin i blodet. Blodprovet i sig kan inte säga med säkerhet att du lider av celiaki därför görs oftast även en tunntarmsbiopsi för att ta prov på slemhinnan i tarmen. Provet kan sen visa om du har skador på tarmslemhinnan som tyder på celiaki.

OBS! Om du ska ta prov från tarmslemhinnan för att påvisa celiaki är det viktigt att du inte äter glutenfritt innan provtagningen. Gör du det kommer tarmslemhinnan att läka och det går inte att se om den är skadad. Ät som vanligt innan provtagningen, dvs även mjölmat som bröd och pasta.

Men HLA då?

Du kanske har hört talas om HLA i samband med celiaki. HLA är ett antigen som finns hos alla människor. Hos de som har celiaki är HLA-typerna DQ2 och DQ8 vanliga. Tyvärr är det inget bra sätt att påvisa celiaki då även friska människor kan ha dessa antigen. Men man kan dock dra den slutsatsen att om du inte har dessa antigen i blodet har du med all sannolikhet inte heller celiaki.

Vad kan jag göra?

Har du fått diagnosen celiaki ska du också få träffa en dietist. Där får du lära dig vad i maten det är du ska undvika och vad du kan ersätta de borttagna produkterna med.

Det är viktigt att du följer din glutenfria diet då skadorna på tarmen återkommer så fort du äter gluten igen.

Helgläsning – Ormen i paradiset

21 maj 2009

Jag kommer att jobba hela helgen men lite förströelse har jag lovat mig själv. I helgen ska jag läsa Miki Agerbergs bok, Ormen i paradiset – om den globala fetmaepidemin. Sen hoppas jag att bokus.com inte blir alltför sura för att jag lånat en bild från dom, min kamera och jag samarbetar inte för tillfället. Vem hade kunnat veta att även tekniska prylar kan ha dåliga perioder?! 😉

Foto: Bokus.com

Ingen mer micromat i Stockholm?

19 maj 2009

I DM kan man idag läsa att Stockholms läns landsting tänker om kring den färdigförpackade maten som serverats på sjukhusen.

”Det var tänkt som ett avstamp för fas två, men nu saktar vi ned tempot. När det har blivit en så stor diskussion kring det här måste vi ta det på allvar. Vi måste vänta på utvärderingen av fas ett, säger biträdande finanslandstingsrådet Maria Wallhager (fp) till Svenska Dagbladet.”

Här är artikeln i Svenskan

Läs även andra bloggares åsikter om

Fiber och tjocktarmscancer!?

19 maj 2009

Eva K tipsar i sin blogg om en ny studie där man tittat på hur fiber påverkar cancerceller.

”The results showed that all three compounds reduced cell proliferation of Caco-2 cells caused by increased cell cycle duration. Specifically, FA treatment induced a delay in the S phase and affected genes that regulate centrosome assembly and the S phase DNA damage checkpoints such as CEP2, CETN3 and RABGAP1. p-CA treatment induced a delay in the G2/M phase and affected genes in the cell cycle regulating system including MYC, CDKN1A, PCNA, CDC25A, ODC1, CCNA2 and CCNB1. Lactoferricin treatment induced a delay in the S phase and affected cyclin E1 protein expression. A daily dose of one or more compounds over a long time span, years and decades, that decreases the number of total cell divisions substantially, may reduce the overall risk of cancer development. This is probably the most important message in this study to be carried along for the future.”

Birgit Janicke har också tidigare tittat på cancerceller från tjocktarmen. En artikel från 2005 hittar du här och mer av hennes arbete hittar du här.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Och debatten fortgår, SLV presenterar nya stöd för sina råd!

18 maj 2009

Följande studie presenteras på SLV:s hemsida som stöd till rådet att minska på mättat fett till förmån för fleromättat.

Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies

Jag är nerlusad med jobb, jobb, jobb och hinner inte läsa den här veckan. Lovar att återkomma med en kommentar.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Foto: dotbenjamin

LCHF och resten av världen?!

14 maj 2009

Mitt mål är att varje kostbehandling ska ske med hänsyn till i första hand individen men att den också, om möjligt, ska spegla ett långsiktigt hållbart levnadssätt då jag tror att vi i förlängningen skjuter oss själva i foten om vi inte anammar en livsstil som är hälsosam för hela det ekologiska systemet.

Hittade detta uttalande i ett forum alldeles nyss. Läs det ur ljuset av den pågående LCHF/SNR/SLV-debatten. Vad tycker ni?

”MILJÖN ÄR PÅ VÄG ÅT HELVETE, OSKYLDIGA DJUR FÄNGSLAS OCH TORTERAS FÖR ATT ÄTAS, BARN SVÄLTER OCH SAKNAR RENT VATTEN – FÖR VADÅ? – FÖR ATT NÅGRA FETA VÄSTERLÄNNINGAR SKA KUNNA GÅ NER NÅGRA KILO UTAN ATT ANSTRÄNGA SIG, FÖR ATT VI SKA KUNNA NJUTA LITE EXTRA VID MIDDAGSBORDET AV EN EXTRA KÖTTBIT OCH GRÄDDE!? DET ÄR ETT UTTRYCK FÖR DJUPGÅENDE EGOISM OCH ANSVARSLÖSHET OCH DET GÖR MIG MYCKET LEDSEN OCH ARG”

Foto: publicenergy

Diabetesforum 2009 – kostrekommendationer

12 maj 2009

Följande finns att läsa på Anna Ottossons blogg:

”En kost rik på frukt och grönsaker, fisk och hjärtvänliga fetter är mest hälsosam på lång sikt, säger Mette Axelsen. De svenska näringsrekommendationerna gäller fortfarande, men det är relativt få som följer dem; bara en av tio över 16 år äter frukt och grönt fem gånger om dagen, en av tio äter fisk tre gånger i veckan. Tre av tio uppger att de äter söta och feta livsmedel som godis, kakor, snacks och söta drycker varje dag”.

Spännande men inte särskilt överraskande. Läs hela Annas inlägg här.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Fredrik Paulun tycker så här!

02 april 2009

Paulun tycker till om SLV:s studier!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,